Vi hör på nyheterna om räntor som går upp och ner, men vad innebär det egentligen och vad betyder de olika begreppen? Här nedan går vi igenom de vanligaste räntorna.
Utlåningsränta är det du som låntagare ska betala långivaren för att få låna pengar. Räntan är alltså kostnaden för att få låna pengar. Räntan kan variera i procent mellan olika långivare och beroende på vad det är för sorts lån.
Inlåningsränta är istället det banken betalar dig när du sätter in pengar på ett bankkonto. Det innebär att du får avkastning på din insättning. Räntesatsen varierar mellan bankerna och olika kontotyper. Inlåningsränta får du till exempel inte på ditt vanliga lönekonto utan på konton specifikt för sparande.
Lån med bunden eller rörlig ränta
Bunden ränta är ett alternativ för dig som tror att den rörliga räntan är påväg att stiga eller om du vill koll på exakt hur mycket du ska betala varje månad. Genom att binda räntan får du ökad trygghet i din ekonomi och gör det lättare att planera framtiden. Det är mindre risktagande och du har inte samma krav på att hålla dig uppdaterad hur marknadsräntan eller något index utvecklar sig. För en familj är det ett mindre risktagande ekonomiskt och därför det tryggaste alternativet. Till exempel brukar bolån ha bindningstider på 1,2,4,5,7 och 10 år och kallas då för bundna räntor. Under den tid lånet är bundet betalar du alltså samma ränta som gällde den dag lånet betalades ut första gången.Bolån med den kortaste bindningstiden på 3 månader kallas däremot ofta att de har rörlig ränta, även om räntan är bunden i 3 månader.
Rörlig ränta är ett alternativ om du tror på fortsatt låg inflation och låga räntor. Den är precis som det låter, rörlig, vilket gör att räntan ändras oftare. Denna ränta används oftast vid privatlån, men även vid bolån. I längden innebär en rörlig ränta en lägre räntekostnad, men med större risk eftersom man inte vet när räntan kommer stiga. Har du lån med rörlig ränta är det bra att sätta av ett belopp som är ca 3 % högre än den rörliga räntan. Gör du det varje månad stadgar du din ekonomi för att klara högre räntekostnader och bygger samtidigt upp en buffert. Om du har rörlig ränta men funderar på att binda är ett tips att du gör dig insatt i räntemarknaden så du vet när det är dags att binda räntan.
Nominella och effektiva räntan
Nominella räntan är den procentandel som långivaren tar ut för hela lånet och som ska betalas varje år. Men enbart den nominella räntan ger en missvisande bild av vad ett lån kan komma att kosta. Därför måste långivarna i all marknadsföring också ange den effektiva räntan.
Effektiva räntan är som den nominella räntan den procentandel du ska betala för hela lånet. Skillnaden är att det här även ingår de olika avgifter som långivaren tar ut för lånet såsom uppläggningsavgift, avi-avgifter eller andra tillkommande kostnader. Effektiva räntan blir alltså nämnvärt högre men också mer exakt i vad lånet kommer kosta dig i slutändan. Den effektiva räntan ska alltid anges som årsränta i procent.
Styrränta är den ränta som Sveriges Riksbank (centralbanken) tar ut när de lånar ut pengar till banker. Styrräntan påverkar den ränta som bankerna sedan tar ut av sina kunder. Den styrränta som Sveriges Riksbank använder sig av kallar för reporänta och med hjälp av den kan de styra inflationen.
